annateresiaholm

Nu har typ hela mars gått och det känns som om vi har varit sjuka i en evighet. Men! Nu börjar det ordna upp sig:-) Det firar mamma Anna med att vara extra kreativ och finurla ut ett roligt påskpyssel.

 

De här små kycklingarna gjorde jag och Signe härom dagen. Jag såg några bilder på cupcakes dekorerade lite påskigt med gul kokos och tänkte att "det där kan man göra nåt kul av!". 

 

 

Lördagen erbjöd ett pass på gymmet på egen hand och jag var inte sen med att tacka ja! 5 övningar i 4 cirklar pulshöjande träning blev det och det kändes riktigt bra.

Men det finns ett litet orosmoln på min annars mycket klara himmel och det är min höft/ben som har strulat i säkert 7-8 år. Jag har tidigare varit ledare i Aerobics på Friskis & Svettis under flera år, men slutade när jag fick mitt första barn. Någon gång när jag ledde fler pass en vecka än jag var van vid började jag få ont. Men, man är som man är med sånt här och detta är en typisk sån sak som jag drar ut liite på att kolla upp. Därför blev jag själv förvånad när jag plötsligt, i fredags, ringde en sjukgymnast på vårdcentralen och fick en tid bara 2 veckor senare. Så nu ska jag kanske snart få veta vad det är som inte känns riktigt bra. Klapp på axeln till mig för att jag äntligen fick ändan ur!

För om jag nu, strax utanför de 20+, ska kunna genomföra mitt högt uppsatta mål att tappa mina kilon, bli starkare i kroppen och genomföra ett triathlon (som motionslopp visserligen, men ändå) då kan jag inte slarva med en höft som gör ont. Det måste kollas helt enkelt. Så det var det.

Men passet kändes som sagt bra, fast jag fick ondare efteråt. Jag tror det var utfallsstegen som frestade på lite för mycket. Men jag jobbade hårt, det är mitt röda nylle ett bra bevis på:-)

 

 

 

Idag har jag bakat mitt livs första surdegsbröd och jag är sjukt stolt! Fick inspiration av min fina vän Micke att försöka mig på detta och jag blev faktiskt förvånad själv att jag tycker det är riktigt kul. Det är ju lite hippt och inne att hålla på med surdeg och det kan göra mig lite anti. Men, efter att ha bakat en rad ganska trista jästbröd så ville jag ändå göra ett försök. Det blev helt fantastiskt bra! Nybörjartur förmodligen, men ändå.

 

Jag och mannen har jobbat ihop kan man säga. Efter att ha varit tillsammans i mer än 8 år har vi ändå lyckats hitta ett outforskat gemensamt intresse, nämligen bakning. Låter kanske lite nördigt, men riktigt kul. Så nu ägnar vi vår tid till att sköta om vår surdegsgrund, Dagny och planerar att bli riktigt bra på att göra wienerbröd. Det är kul att snöa in på nåt sånt där tillsammans. Vi har våra perioder kan man säga och då är det all-in på det ett tag tills nåt annat fångar ens uppmärksamhet. På så sätt plockar man på sig massor av olika intressen och kan välja och vraka när andan faller på. Det har varit allt från vattenskidor, friluftsliv, tomatodling och nintendo wii till drinkar, espresso, poker och nu - bakning.

 

Vi gick på några nitar i början med en surdeg som torkade och ett uselt recept som vi googlade fram. Var alltid försiktiga med recept på internet! Det gäller att vara källkritisk! Jag har gjort många missar på det. Men det ska vi inte ge så mycket utrymme utan här kommer lite sköna bilder på framgångssagan istället.